Detta är det andra inlägget i vår serie om hur svårt det är för väljaren att veta hur riksdagspartierna förhåller sig till de frågor de kommer att besluta om i Bryssel ifall de bildar regering efter valet. Det första inlägget i serien behandlade Centerpartiet, nu är det Kristdemokraternas tur. 

---

Vård och omsorg är den fråga som Kristdemokraterna (KD) har drivit starkast i sin valkampanj inför riksdagsvalet i år. Trygghet är en annan viktig fråga för partiet.  Men hur ställer sig partiet egentligen till aktuella förslag på EU-nivå inom dessa områden?  Med valdagen den 9 september runt hörnet är detta en befogad fråga. Om KD är med och bildar regering efter valet kommer partiet att vara med och fatta beslut om dessa frågor, samt en rad andra, i EU:s ministerråd. Resultatet från vår undersökning visar dock att inte ens i KD:s hjärtefrågor kan väljaren identifiera några tydliga åsikter från partiets sida.

Huvudsakligen vaga åsikter om förslagen på EU-nivå

I projektet EU i riksdagsvalet valde vi att inte utgå från vilka frågor partierna själva vill framhäva som de viktigaste valfrågorna, utan att istället utgå från ett urval av kommande beslut på EU-nivå som har beröringspunkter med ett brett spektrum av ”typiska svenska” valfrågor.

Vårt urval bestod av ett 50-tal kommande beslut, och bland dessa hittar vi endast ett fåtal som Kristdemokraterna antyder någon som helst åsikt om. Enbart för en enda fråga, rörande en omfördelningsmekanism för asylsökande inom EU, kan vi med säkerhet säga att vi vet vad partiet tycker. Merparten av frågorna i urvalet redovisar alltså KD inte någon åsikt alls om. Det medför att väljarens möjligheter att bilda sig en uppfattning om partiets inställning till de frågor som den nya regeringen troligtvis kommer att fatta beslut om i ministerrådet kan betraktas som mycket små. I detta inlägg gör vi nedslag i några av dessa frågor.

Till exempel vill Kristdemokraterna se fortsatta ”krafttag mot terrorhotet”. Partiet menar vidare att ”Europa behöver förena sitt arbete med att förebygga terroristattacker och bekämpa den extremism som ligger till grund för terrorismen”. Innebär detta också att partiet är positivt till det nu liggande förslaget i Bryssel om att t ex lättare kunna identifiera personer som begått terrorismrelaterade brott?

Ett annat svårtolkat exempel är sociala frågor. ”Nej till EU:s sociala pelare” säger KD, och förtydligar att EU inte bör reglera områden såsom familjepolitik, socialförsäkringssystem och arbetsrätt. Därmed kan vi nog anta att partiets motstånd mot dessa områden också betyder nej till att underlätta för arbetstagare som flyttar mellan EU-länder, att främja volontärarbete för unga och att införa gemensamma minimiregler för pappaledighet inom unionen.

Samtidigt är det utifrån väljarsynpunkt inte helt solklart vad den sociala pelaren egentligen innefattar. Hur är det exempelvis med förslaget om ett europeiskt komplement för pensionssparande, eller förslaget om ett starkare skydd för visselblåsare? Faller dessa förslag också in under kategorin av frågor som Kristdemokraterna inte vill ska regleras på EU-nivån?

Vidare konstaterar KD att ”Europa behöver enas om en fungerande migrationspolitik”. Partiet vill se ett stärkt gemensamt ansvar och solidaritet mellan medlemsländerna och här är partiet tydligt på en punkt; KD ställer sig positivt till förslaget om en permanent omfördelningsmekanism av antalet asylsökande mellan EU:s medlemsländer.

Inom migrationsområdet säger KD även att det är ”rimligt att personer som vill söka asyl i EU gör det vid gemensamma EU-beskickningar”. Huruvida det innebär att partiet exempelvis också ställer sig positivt till förslaget om att skapa ett EU-gemensamt, standardiserat regelverk för asylansökningsprocessens olika steg förblir dock oklart.

Sammantaget går det att säga att KD i strävan efter att skapa ”ett smalare och vassare EU” egentligen bara är konkret i en fråga, och det är i frågan om omfördelning av flyktingar. I övrigt väljer partiet endast att ge tummen upp, och tummen ner till en handfull politikområden. Det är tveksamt huruvida den informationen är hjälpsam för väljaren eller inte. Vad, mer precist, är det som ska bli vassare?

Om partiet själv får välja frågor då? 

I stället för att utgå från det breda spektrum av frågor som ryms i vårt urval kan vi också vända på resonemanget och fokusera på de frågor som partiet själva framhäver som de viktigaste valfrågorna. Inte heller med denna infallsvinkel kan väljaren skapa sig en uppfattning om vad partiet tycker om kommande beslut på EU-nivå.

Vård och omsorg är en fråga som KD framhäver särskilt på sin webbplats. Inom detta område föreslår partiet bland annat att förflytta styrning av vård och omsorg från regional- och landstingsnivå till nationell nivå. Däremot saknas åsikter om hur vård- och omsorgspolitiken ska se ut på EU-nivån.

I bilagan ”eHälsa – för patienten i fokus” vill KD se en snabbare och mer ändamålsenlig användning av digitalisering inom sjukvården. Där framhäver partiet bland annat bristen i funktion och tillgänglighet i användningen av journalsystem mellan olika landsting som en stor utmaning. Samtidigt nämns ingenting om det nu liggande förslaget på EU-nivå om att utöka patienträttigheter genom att tillgängliggöra e-journaler och e-recept för medborgare var de än befinner sig i unionen.

KD tar även upp frågan om hur epidemier bäst bör angripas, men nämner inget om sin syn på den EU-gemensamma ansatsen att stärka samarbetet i kampen mot epidemier och gränsöverskridande sjukdomar.

Trygghet är en annan stor valfråga om Kristdemokraterna själva får välja. Utöver de tidigare nämnda insatserna mot terrorism identifierar KD även ett behov av att bekämpa den organiserade brottsligheten, exempelvis genom kameraövervakning vid gränspassager. Partiet vill även ge tullen utökade befogenheter i arbetet med att stoppa misstänkt stöldgods.

Vid läsning av webbsidan framgår det emellertid inte hur partiet ser på förslag om att fördjupa EU:s polisiära samarbete, om att förbättra processen för migranters återvändande och på samma gång lättare komma åt illegal migration, och om att stärka möjligheterna att förhindra att personer som fått inreseförbud i något EU-land reser vidare till nästa land.

Och hur ställer sig KD till förslaget om att stärka samarbetet mot cyberhot genom att utöka befogenheterna hos EU:s cybersäkerhetsbyrå? Gränsöverskridande nätattacker, propaganda och fake news har minst sagt kommit att diskuteras som överhängande hot som riskerar att äventyra tryggheten i Sverige, men trots det lämnas även denna fråga obesvarad för väljaren.

Om det blir så att Kristdemokraterna hamnar i regeringsställning i höst kommer partiet vara med och besluta om dessa frågor, vid sidan av flertalet andra frågor. För den väljare som är intresserad av något eller några av ovanstående områden skulle det rimligtvis också vara angeläget att veta vilka åsikter KD har om kommande beslut i Bryssel.