Detta är det tredje inlägget i vår serie om hur svårt det är för väljaren att veta hur riksdagspartierna förhåller sig till de frågor de kommer att besluta om i Bryssel ifall de bildar regering efter valet. Det första inlägget i serien handlade om Centerpartiet och det andra om Kristdemokraterna. I detta inlägg är Liberalerna (L) i fokus.
Mer EU i valrörelsen! utropade Liberalerna i juli månad. Med ungefär två månader kvar till riksdagsvalet meddelade partiet att de la om sin valrörelse för att fokusera mer på EU. Men vad innebär detta egentligen? Hur ställer sig partiet till kommande beslut i EU som den nya regeringen kommer att fatta efter riksdagsvalet?
Svepande åsikter om förslagen på EU-nivå
I projektet EU i riksdagsvalet valde vi att inte utgå från vilka frågor partierna själva vill framhäva som de viktigaste valfrågorna, utan att i stället utgå från ett urval av kommande beslut som har beröringspunkter med ett brett spektrum av ”typiska svenska” valfrågor.
Även om Liberalerna hade mer att säga än övriga partier inom många av de breda ämnen som fanns med i vårt urvaI, var åsikterna som redovisades på partiets webbplats ofta ganska vaga. Det var bara när det gällde bankunionen som partiet hade en konkret åsikt om ett nu liggande förslag från kommissionen (insättningsgarantisystem för bankinlåning, se nedan). Därför är det, trots partiets önskan om ”mera EU”, inte alltid lätt för en väljare att veta vad Liberalerna tycker om aktuella EU-beslut.
Ta till exempel energiområdet. Liberalerna är positivt inställda till EU:s energiunion och bekymrade över beroendet av rysk naturgas. Partiet konstaterar att ”ett närmare europeiskt samarbete kring energi leder till ökad energisäkerhet” och är uttalat skeptiskt till utbyggnaden av gasledningen mellan Europa och Ryssland, det så kallade Nord Stream II-projektet, som kommit att bli en kontroversiell fråga. Det medför att partiet rimligtvis också borde vara positivt inställt till åtminstone två av de nu liggande förslagen: förslaget om stärkt riskberedskap ifall extremt väder eller cyberattacker slår ut elnäten och förslaget om att omarbeta regelverket för naturgasledningar från eller till EU-området, vilket kan komma att försvåra genomförandet av Nord Stream II. Detta är dock tolkningar som väljarna själva får stå för.
Samma vaghet finns inom handelsområdet. Här vill L se reformer för e-handeln inom EU och partiet har en ambition om att det ska bli ”ännu enklare att handla över gränserna”. Väljaren skulle möjligen kunna dra kopplingar mellan denna ambition och det nu liggande förslaget inom EU om att ge konsumenter tydlig information om dolda valutaomräkningsavgifter vid onlineköp, kontantuttag och kortköp i andra EU-länder. Någon åsikt hittade vi dock inte på partiets webbplats.
Det är egentligen bara i en enda fråga, den om bankinlåning inom EU, som vi kan se att partiet redovisar en tydlig åsikt. I kölvattnet av finanskrisen har diskussioner förts om ett gemensamt europeiskt insättningsgarantisystem för bankinlåning, för att minska sårbarheten hos banker vid eventuella kriser. I denna fråga ställer sig L tydligt positivt, och vill ”kraftfullt verka för att den europeiska insättningsgarantin kommer på plats”.
Överlag går det att konstatera att Liberalerna är det parti som redovisar flest övergripande åsikter om olika politikområden på EU-nivå. L är också det enda riksdagsparti som uttalar sig positivt om EU:s sociala pelare och vill se ”gemensamma spelregler för sociala rättigheter” inom EU, vilket för övrigt går stick i stäv mot Centerpartiets och Kristdemokraternas syn på frågan.
Om partiet själv får välja frågor då?
Problematiken med svepande åsikter från partiets sida kvarstår i stor utsträckning även om vi särskilt fokuserar på de frågor som partiet självt ser som viktiga valfrågor.
Liberalerna väljer i första hand skolan som den viktigaste valfrågan. De skolreformer som partiet vill se har ytterst få kopplingar till beslut på EU-nivån, men många övriga liberala hjärtefrågor hänger ihop med kommande beslut i Bryssel. För många av dessa saknar vi också uttalade synpunkter.
Om Liberalerna själva får välja bör till exempel frågan om företagande och investeringar prioriteras. L vill att det ska vara attraktivt att driva och investera i företag i Sverige. Hur ställer sig då partiet till förslaget på EU-nivå om att ge kommissionen befogenhet att begära ut affärsrelaterad information från företag i syfte att motverka diskriminering på marknaden? Vi hittade ingen information om detta på partiets webbplats, även om väljaren kanske skulle kunna gissa sig till att partiet i allmänhet borde vara positivt inställd till förslag som syftar till att främja fri konkurrens och motverka diskriminering.
En annan aktuell fråga på EU-nivå är förslaget om ett regelverk för granskning av utländska direktinvesteringar. I Sverige har ju diskussioner förts de senaste åren om ryska och kinesiska direktinvesteringar i Lysekils och Gävles hamnar, och ur väljarsynpunkt skulle det vara intressant att få information om ifall Liberalerna anser att de föreslagna EU-reglerna är nödvändiga eller inte.
Liberalerna tar även upp asylfrågor och integration. Partiet värnar om asylrätten och har tydliga åsikter om vad som bör göras i Sverige på integrationsområdet. L vill främja nyanländas jobbmöjligheter, möjligheter att gå i skolan, lära sig svenska och att ha någonstans att bo, men är inte lika tydliga om vad de vill göra på EU-nivån där ramverket för asylmottagande ska beslutas. Precis som övriga riksdagspartier, med undantag för Sverigedemokraterna, vill L se gemensamma asylregler inom EU som byggs på ”humanism och realism”. Däremot såg vi i juni inga detaljerade åsikter om hur EU bör stärka sitt gemensamma arbete på migrationsområdet.
I början av juli meddelade däremot partiet att de valde att lägga om valrörelsen. ”Vi vill ha mer EU” sade Liberalerna och presenterade 28 punkter som rör olika EU-relaterade frågor. Bland dessa punkter går det att hitta åsikter om förslag som också fanns med i det urval vi gjorde i månadsskiftet maj-juni.
L vill exempelvis lägga mer resurser på forskning och innovation i utformandet av EU:s nya långtidsbudget. Partiet anser att ”Sverige ska vara beredda att öka EU:s budget, förutsatt att medlen används till viktiga framtidsinvesteringar i t ex forskning”. Det går direkt att koppla denna ambition till det specifika förslaget om att utöka resurserna till EU:s fond för forskning och innovation med hela 18 miljarder euro.
Liberalerna sänder nu också en positiv signal till förslaget att villkora EU:s regionalstöd, så att regioner som vägrar att ta ansvar för mottagande av asylsökande ska få mindre generösa EU-bidrag i framtiden.
I valrörelsen försöker Liberalerna utgöra en motpol till Sverigedemokraterna när det gäller synen på EU. Sammantaget kan vi också konstatera att L visserligen ofta redovisar något svepande åsikter, men att de faktiskt presenterat ett dokument med 28 aktuella frågor på EU-nivå vilket är betydligt mer än övriga riksdagspartier hittills har gjort.
Om Liberalerna kommer att ingå i en regering efter valet kommer de att vara med och fatta beslut i EU:s ministerråd om det 50-tal frågor vi tagit upp på webbplatsen EU i riksdagsvalet, samt många andra frågor. För en väljare som vill veta hur L anser att dessa beslut ska utformas vore det värdefullt med tydligare besked.
Maria Strömvik är Europakommentarens redaktör och biträdande föreståndare för Centrum för europaforskning vid Lunds universitet. Hon är också en av Statsvetenskapliga institutionens EU-nördar, med särskilt intresse för den historiska framväxten av EU:s globala fredsfrämjande roll och unionens relation till Nato och USA.