EU i riksdagsvalet: Miljöpartiet

Foto: Miljöpartiet de gröna / Fredrik Hjerling

Detta är det fjärde inlägget i vår serie om hur svårt det är för väljaren att veta hur riksdagspartierna förhåller sig till de frågor de kommer att besluta om i Bryssel ifall de bildar regering efter valet. Föregående inlägg handlade om Liberalerna, nu är det Miljöpartiets (MP) tur.


På bordet i Bryssel ligger just nu förslag om bland annat minskning av plast i haven, dataskydd, och brottsbekämpning. Det är de partier som bildar regering efter valet som kontinuerligt kommer vara med och fatta beslut om frågor som dessa och andra. Men hur ställer sig Miljöpartiet till alla dessa frågor? Precis som med övriga partier vi gått igenom var det inte lätt att hitta svar. Trots att regeringspartiet MP dagligen ansvarar för hur Sverige ska förhandla och rösta i EU:s ministerråd och just nu har en mer detaljerad inblick i de pågående processerna på EU-nivå än oppositionspartierna, undviker partiet i hög grad att signalera till väljarna hur de vill agera om de också kommer att ingå i den nya regeringen efter valet.

Svävande åsikter om förslagen på EU-nivå

I projektet EU i riksdagsvalet valde vi att inte utgå från vilka frågor partierna själva vill framhäva som de viktigaste valfrågorna, utan att istället utgå från ett urval av kommande beslut på EU-nivå som har beröringspunkter med ett brett spektrum av ”typiska svenska” valfrågor.

Vårt urval bestod av ett 50-tal kommande beslut, och där hittade vi endast ett fåtal områden som Miljöpartiets antyder någon som helst åsikt om. Precis som i vår genomgång av Kristdemokraterna och Liberalerna hittade vi bara en enda fråga, i detta fall rörande integritet på internet (se nedan), som vi med säkerhet kan säga att vi vet vad Miljöpartiet tycker om. På det stora hela är alltså väljarens möjligheter att bilda sig en uppfattning om partiets inställning till kommande beslut i EU:s ministerråd mycket små. Här tar vi upp ett par exempel.

Låt oss börja med brottsbekämpning. Inom detta område anser Miljöpartiet att EU:s arbete bland annat ska kunna hantera hot såsom cyberattacker och terrorism. Innebär det att partiet också är positivt till förslaget om att stärka det EU-gemensamma arbetet mot exempelvis nätattacker, propaganda och fake news? Och är förslaget om att utveckla det polisiära samarbetet mot terrorismrelaterade brott positivt i partiets ögon? Så som det ser ut nu hittar man inga svar om man vänder sig till partiets webbplats.

Frånvaron av besked gäller också t ex arbetsmarknadsfrågor, där MP säger att ”EU ska investera för nya jobb och ökad livskvalitet för EU:s medborgare.” Huruvida detta också innebär att partiet är positivt till förslaget om att ge mer stöd till arbetstagare som flyttar mellan EU:s länder är svårt för väljaren att veta.

Ett annat exempel rör unionens försvarssamarbete, där MP inte vill se ”en ökad militarisering inom EU”. Men, innebär detta också ett motstånd mot ett utvecklat försvarssamarbete mellan medlemsländerna, för att unionen bättre ska kunna svara upp mot t ex FN:s önskemål om fler fredsbevarade operationer?

När vi gick igenom webbplatsen skrev Miljöpartiet även att de ville ”utveckla skyddet för personlig integritet inom EU” (webbsidan verkar nu saknas). Det är egentligen bara i denna fråga som väljaren tydligt kan koppla partiets åsikter till ett aktuellt initiativ, och det är förslaget om ett stärkt skydd för personuppgifter som lagras i samband med användningen av digitala och sociala medier. De nya reglerna är tänkta att komplettera den uppmärksammade GDPR-förordningen som trädde i kraft i våras.

I mångt och mycket förutsätter informationen som partiet redovisar på webbplatsen alltså att väljaren läser en hel del mellan raderna och gissar sig fram för att få eventuella indikationer om dessa mer specifika frågor.

Om partiet själva får välja frågor då?

Hur ser det ut om vi lämnar det breda spektrumet av politikområden därhän, och istället fokuserar specifikt på de områden som partiet lägger särskild vikt vid i sin valkampanj? Även här möter väljaren i bästa fall mycket vaga åsikter, och i många fall inga alls, om de beslut som den nya regeringen kommer att fatta på EU-nivå.

Miljön är, föga förvånande, den fråga som Miljöpartiet framhäver allra mest inför valet. Till exempel lyfts behovet av rena hav och vatten upp som en stor fråga. Partiet ser plast i haven som ett stort problem och vill bland annat främja återvinning av plast, sätta högre krav på företag i deras plastanvändning samt förbjuda mikroplaster i hudvårdsprodukter i Sverige. Därtill vill partiet införa en svensk beskattning på engångsartiklar av plast och även förbjuda överflödiga engångsartiklar. Men vad vill de att EU ska göra?

På EU-nivå arbetar just nu medlemsländerna för att förändra både tillverkningen, användningen och återvinningen av plastprodukter inom EU. Bland annat förs diskussioner om att införa totalförbud på engångsartiklar i plast, strama upp regelverket för plasthanteringen i hamnar och till sjöss, samt att begränsa användningen av mikroplaster. Tänker Miljöpartiet agera pådrivande i frågor som dessa på EU-nivån om partiet hamnar i regeringsställning efter valet?

Inom miljöområdet vill partiet även främja en grön ekonomi, och skriver bland annat att miljö och hållbarhet ska löna sig – både för industrin, offentlig sektor och för privatpersoner. Med tanke på att svenska offentliga aktörer årligen upphandlar för minst 600 miljarder kronor borde det väl då t ex vara intressant att veta hur MP ställer sig till idéerna om grön offentlig upphandling? Och hur ställer sig partiet till förslaget om en grön finansmarknad, inklusive krav på att banker och investerare ska ta hänsyn till hållbarhet och koldioxidsnåla lösningar i sina investeringar?

Medmänsklighet i migrationspolitiken är en annan av Miljöpartiets stora valfrågor. Partiet vill se en ”snar återgång till mer human politik”, med bättre etablering för nyanlända och permanenta uppehållstillstånd i Sverige. Dessutom vill partiet arbeta för en gemensam asylpolitik inom EU, att fler EU-länder ska ta emot flyktingar och att asylskäl ska prövas på ett rättssäkert sätt. Däremot saknar vi indikationer om de mer detaljerade förslagen som nu ligger på bordet.

I Bryssel finns förslag som syftar till att underlätta vidarebosättning av flyktingar som befinner sig utanför EU-området, att införa en permanent omfördelningsmekanism av antalet asylsökande mellan medlemsländerna och att harmonisera de nationella regelverken för asylsökandes boendestandard. Ska man som väljare anta att MP är positivt inställt även till dessa förslag?

För att sammanfatta är ovan nämnda exempel bara ett axplock av alla aktuella förslag på EU-nivå som den nya regeringen kommer vara med och fatta beslut om i ministerrådet. I vår undersökning kunde vi konstatera att det saknas åsikter inom de flesta av dessa områden från Miljöpartiets sida, och inte ens när det kommer till partiets hjärtefrågor finns särskilt konkreta åsikter att hämta inför riksdagsvalet.

Med tanke på att Miljöpartiet ingår i den nuvarande regeringen, och därmed tillsammans med Socialdemokraterna har ett mycket stort informationsövertag i alla de pågående processerna i Bryssel, skulle man till och med kanske våga hävda att det är särskilt uppseendeväckande att inte ens MP antyder sin syn på de frågor som partiet redan är med och förhandlar om.

Maria Strömvik är Europakommentarens redaktör och biträdande föreståndare för Centrum för europaforskning vid Lunds universitet. Hon är också en av Statsvetenskapliga institutionens EU-nördar, med särskilt intresse för den historiska framväxten av EU:s globala fredsfrämjande roll och unionens relation till Nato och USA.

Co Authors :

Agnes Wiberg är projektassistent för Centrum för europaforskning. Hon har en politices kandidatexamen och är särskilt intresserad av offentlig förvaltning och flernivåstyrning. Dessutom har hon en förkärlek för skrivande och det svenska språket.