EU i riksdagsvalet: Moderaterna

Foto: Axel Adolfsson, moderaterna.se

Detta är det femte inlägget i vår serie om hur svårt det är för väljaren att veta hur riksdagspartierna förhåller sig till de frågor de kommer att besluta om i Bryssel ifall de bildar regering efter valet. De två senaste inläggen har handlat om Liberalerna och Miljöpartiet, nu är det Moderaternas (M) tur.


Moderaterna har tydliggjort att om de hamnar i regeringsställning tänker de bland annat utöka satsningarna på försvaret, ta upp kampen mot gängkriminalitet samt stoppa utländska stöldligor. Men vilka beslut kommer de fatta i Bryssel till exempel när det gäller EU:s framtida försvarssamarbete eller om reformer för att lättare komma åt brottsligheten inom hela unionen? Detta är bara två exempel på alla frågor som Moderaterna kan komma att fatta beslut om i EU:s ministerråd, men likväl är partiets ståndpunkter i dessa frågor högst oklara.

I projektet EU i riksdagsvalet valde vi att inte utgå från vilka frågor partierna själva vill framhäva som de viktigaste valfrågorna, utan att istället utgå från ett urval på ett 50-tal kommande beslut på EU-nivå som har beröringspunkter med ett vitt spektrum av ”typiska svenska” valfrågor. I det följande exemplifierar vi dessa kopplingar både utifrån vårt breda urval och utifrån de frågor som Moderaterna själva beskriver som några av valets viktigaste frågor.

I vår genomgång av Moderaternas webbplats kunde vi endast hitta tydlig information om partiets ståndpunkt i ett fåtal av frågorna i vårt urval, och inte i en enda fråga är informationen tillräckligt konkret för att väljaren ska kunna förstå partiets inställning. Precis som för de flesta andra partier var de vaga åsikterna om politikområdena så pass otydliga att det var svårt för en väljare att ens gissa var Moderaterna stod i relation till de beslut vi vet att de ska fatta beslut om i Bryssel ifall de bildar regering efter riksdagsvalet.

Vi kan t ex börja med frågan om skatter. Vid en första anblick kan partiets syn på EU:s roll verka tydlig. Moderaterna vill värna ”Sveriges självbestämmande på områden som exempelvis beskattning”. Men betyder det till exempelvis att M, om partiet kommer att bilda regering, kommer att rösta emot förslagen om att försöka få företag att i högre grad än idag betala skatt i det land där vinsterna görs? Eller ska Sverige stå fritt att låta företag göra vinster här men betala skatt någon annanstans?

Inom energiområdet har kommissionen lagt fram ett förslag om mer ambitiösa mål för energieffektivitet i EU-länderna, vilket bland annat skulle inkludera krav på elföretag att bidra till minskad energianvändning hos konsumenterna. Ytterligare ett förslag syftar bland annat till att fasa ut statliga subventioner till kraftverk och att skapa en flexiblare gemensam marknad inom energiunionen med minskade koldioxidutsläpp. Vad kan Moderaterna tänkas tycka om dessa förslag?  M vill se ”en gemensam politik för energieffektivisering” inom unionen, men faller dessa förslag inom den ganska innehållslösa formuleringen?

En annan aktuell fråga rör dataflöde inom unionen. Här finns exempelvis ett förslag från kommissionen om att skapa möjligheter för företag att fritt kunna utnyttja datalagring och använda molntjänster inom EU. Dessutom finns ett förslag om att tydliggöra regelverket för konsumenträttigheter vid onlineköp och leverans av digitalt innehåll såsom film, musik och e-böcker inom unionen. Även här är partiets åsikt vagt formulerad; ”EU:s inre marknad behöver fullt ut förverkligas. Idag flödar varor i hög grad fritt inom EU, men det går trögare för tjänster och information” säger Moderaterna.

Möjligen är det marginellt lättare att gissa vad gäller de sociala frågorna. På EU-nivå finns en rad aktuella förslag inom detta område, exempelvis om att förbättra tillgängligheten i samhället för funktionshindrade, införa gemensamma minimiregler för pappaledighet inom unionen, samt att främja volontärarbete bland unga. På Moderaternas webbplats hittade vi ingen information om hur partiet kommer att ställa sig till dessa beslut, men Moderaterna är tydliga med att de inte vill att EU ska besluta om sociala frågor. Inom områden som arbetsmarknad och familjerätt vill partiet också, precis som med skatterna, värna Sveriges självbestämmande. Det gör att väljaren möjligen kan anta att partiet skulle ställa sig negativt till ovan nämnda förslag.

Om partiet själva får välja frågor då?

Även om vi särskilt tittar på några frågor som partiet självt vill diskutera i valrörelsen ser vi problematiken med att partiet inte synliggör länkarna mellan sina önskade nationella beslut och dessas motsvarigheter på EU-nivå.

En av de frågor som Moderaterna driver allra hårdast just nu är lag och ordning. I sitt valmanifest säger partiet att de vill se en närvarande polis, skärpta straff för gängkriminella samt stärkta befogenheter i kampen mot utländska stöldligor. Det finns bland annat förslag om att ge polisen tillgång till modern utrustning anpassade efter arbetet, och tullverket ska stärkas för att bättre kunna stoppa smuggling av narkotika, vapen och stöldgods.

Samtidigt finns nu förslag i Bryssel om att utveckla den databas som används för gränsöverskridande utbyte av information mellan olika brottsbekämpande myndigheter inom Schengenområdet, till exempel för efterlysta eller saknade personer och förlorad eller stulen egendom. Användningsområdet föreslås utvecklas bl a genom krav på inrapportering av personer som fått nationella inreseförbud i EU-länder, terrorismrelaterade brott . Det finns också förslag om att alla nationella beslut om migranters återvändande ska rapporteras in i databasen för att försvåra för utvisade personer att röra sig illegalt mellan medlemsländerna. I vår genomgång av Moderaternas webbplats i slutet av maj kunde vi inte hitta någon konkret information om partiets inställning till dessa förslag, trots att de handlar om just en av partiets kärnfrågor. I Moderaternas valmanifest nämns däremot frågan om ett fungerande återvändande för migranter, dock utan närmare precisering om hur detta rent praktiskt ska gå till.

En annan viktig fråga för Moderaterna är säkerhets- och försvarspolitik. Partiet vill bland annat öka försvarsanslagen och arbeta strategiskt för fred och demokrati, både i närområdet och i andra delar i världen. Vidare är det enligt partiet angeläget att skydda Sverige mot ”digitala hot”.

Om EU:s försvarssamarbete säger Moderaterna uttryckligen att ”det behövs ett större svenskt engagemang.” Partiet är också positivt inställt till det nyligen beslutade fördjupade försvarssamarbetet mellan EU:s medlemsländer. Men vad anser partiet mer precist om förslagen om att skapa EU-kriterier för hur stor andel av försvarsbudgeten som t ex ska gå till nya försvarsinvesteringar eller att öka den EU-gemensamma finansieringen av fredsfrämjande operationer? Och hur ser partiet på förslaget om stärkta befogenheter hos EU:s cybersäkerhetsbyrå i kampen mot nätattacker inom unionen?

För att sammanfatta har även Moderaterna en hel del jobb att göra ifall de vill att väljaren ska kunna få en uppfattning om hur partiet kommer att agera i Bryssel ifall de bildar regering efter valet. För ett parti som tydligt aspirerar på statsministerposten är det mycket som lämnas osagt trots att vi redan vet att den nya statministern ska stå för Sveriges röst i alla EU:s framtidsfrågor.

Maria Strömvik är Europakommentarens redaktör och biträdande föreståndare för Centrum för europaforskning vid Lunds universitet. Hon är också en av Statsvetenskapliga institutionens EU-nördar, med särskilt intresse för den historiska framväxten av EU:s globala fredsfrämjande roll och unionens relation till Nato och USA.

Co Authors :

Agnes Wiberg är projektassistent för Centrum för europaforskning. Hon har en politices kandidatexamen och är särskilt intresserad av offentlig förvaltning och flernivåstyrning. Dessutom har hon en förkärlek för skrivande och det svenska språket.