EU i riksdagsvalet: Socialdemokraterna

Foto: Socialdemokraterna

Detta är det sjätte inlägget i vår serie om hur svårt det är för väljaren att veta hur riksdagspartierna förhåller sig till de frågor de kommer att besluta om i Bryssel ifall de bildar regering efter valet. De två senaste inläggen har handlat om Miljöpartiet och Moderaterna, nu har det blivit dags för Socialdemokraterna (S).


Den senaste veckan har Socialdemokraternas nya vallöfte om en extra vecka för föräldraledighet rönt en intensiv debatt, men väljaren har däremot inte fått några besked om hur S ställer sig till mer flexibla arbetsformer för föräldrar till barn under 12 år och en bättre anpassning av arbetsplatser för funktionshindrade. Socialdemokraterna ligger till och med i bottenligan när det gäller att berätta för väljarna vilken politik de kommer att driva i Bryssel om de får fortsatt förtroende att bilda regering efter valet. Detta trots att partiet utan tvekan är det parti som har den mest detaljerade insynen i de pågående förhandlingarna eftersom det är S (och MP) som just nu ansvarar för den svenska politiken i frågorna.

I projektet EU i riksdagsvalet valde vi att inte utgå från vilka frågor partierna själva vill framhäva som de viktigaste valfrågorna, utan att istället utgå från ett urval på ett 50-tal kommande beslut på EU-nivå som har beröringspunkter med ett vitt spektrum av ”typiska svenska” valfrågor. Nedan börjar vi med ett par exempel på sådana kopplingar utifrån vårt breda urval, och fortsätter sedan att illustrera problematiken utifrån några av de frågor som Socialdemokraterna själva beskriver som valets viktigaste frågor.

I vår genomgång av Socialdemokraternas webbplats kunde vi inte hitta någon tydlig information om partiets åsikter i en enda fråga i vårt urval. Det var enbart för tio av de drygt 50 kommande besluten som partiet redovisar någon form av åsikt, men då är informationen långt ifrån tillräcklig för att väljaren ska kunna skapa sig en uppfattning om vilken politik Socialdemokraterna i fortsatt regeringsställning vill driva på EU-nivå.

Ta till exempel säkerhets- och försvarsområdet. Inom detta område har Sverige och de flesta andra EU-länder nu valt att ytterligare fördjupa sitt samarbete och ska framöver ta ställning till exempelvis förslaget om att utforma kriterier för deltagandet, t ex om hur stor andel av försvarsbudgeten som t ex ska gå till nya försvarsinvesteringar. Den nya regeringen ska också ta ställning till om EU:s fredsfrämjande operationer ska få en större gemensam budget. Socialdemokraterna skriver förvisso på sin webbplats att ”EU:s mellanstatliga säkerhets- och försvarspolitiska samarbete ska utvecklas,” men om det betyder tummen upp eller ner för dessa förslag är omöjligt att veta för en väljare.

Ett annat exempel är migrationsområdet. Just nu finns en rad förslag i Bryssel om att exempelvis inrätta en EU-gemensam asylbyrå, att skapa en omflyttningsmekanism för att jämnare fördela ansvaret för asylsökande inom unionen samt att ställa krav på lagring av asylsökandes ansiktsbilder och fingeravtryck på minderåriga asylsökande i unionens gemensamma biometriska databas. Även här är Socialdemokraterna mycket vaga. Liksom flera andra partier är S vagt positiva till att utveckla EU:s asylpolitik, men lämnar inga närmare detaljer om hur de vill att utvecklingen ska se ut. Partiet anser kort och gott att ”flyktingmottagandet måste bäras mer solidariskt inom EU”.

Om partiet själva får välja frågor då?

Avsaknaden av åsikter från Socialdemokraterna angående beslut på EU-nivån är ett problem som kvarstår även om vi vänder på resonemanget och istället utgår från de frågor som partiet själva vill lyfta fram som de stora och intressanta valfrågorna.

I valrörelsen betonar Socialdemokraterna behovet av en bättre välfärd, och förespråkar satsningar på sjukvård, skola och pensioner framför skattesänkningar. Partiet har som målsättning att vanliga löntagare ska kunna få ut en pension som motsvarar 70 procent av lönen, och som steg på vägen för att nå dit vill partiet bland annat höja pensionsavgiften och att avskaffa pensionärsskatten helt. Samtidigt saknas åsikter från partiet om det nu liggande förslaget om att dels inrätta ett privat europeiskt pensionssparande som ska vara tillgängligt mellan medlemsländerna, dels uppmuntra till skattesubventionerat pensionssparande i medlemsländerna.

En extra veckas föräldraledighet finns också nu bland de socialdemokratiska vallöftena. Däremot saknar vi indikationer på hur S ställer sig till förslaget om mer flexibla arbetsformer för arbetstagare som är föräldrar till barn under 12 år.

En annan viktig valfråga för partiet är jobben. Inom detta område vill Socialdemokraterna ”utveckla arbetsrätten istället för att avveckla den” och partiet vill även motverka lönedumpning genom att se till att svenska regler gäller för alla som jobbar i Sverige.

Vad tycker då partiet om förslaget att införa en EU-gemensam arbetsmyndighet som kan tillgodose rättigheter för arbetstagare som flyttar mellan EU:s medlemsländer och underlätta lösningar vid gränsöverskridande tvister? Partiet vill visserligen att ”fler européer ska ha ett jobb att gå till”, men ger inga ytterligare förslag på hur detta ska åstadkommas i praktiken.

Vi hittar inte heller någon indikation på om S ser positivt eller negativt på förslaget om att förbättra arbetsplatsers tillgänglighet för funktionshindrade. Detsamma gäller förslaget om ett starkare skydd för visselblåsare, bland annat genom införandet av ett särskilt system som arbetstagare kan använda för inrapportering av misstänkta brott mot EU-rätten.

Slutligen kan vi också nämna lag och ordning. Medan S nu vill ”förstärka hela rättskedjan” mellan polis, kriminalvård, åklagarmyndighet och Sveriges domstolar, hittar vi inga antydningar om hur S ser på förslaget om att stärka arbetet mot den gränsöverskridande brottsligheten mellan polismyndigheter inom EU.

Sammantaget innebär Socialdemokraternas brist på besked att väljaren omöjligen kan veta hur partiet kommer att agera i Bryssel om S bildar regering efter valet. Vi kan till och med konstatera att Socialdemokraterna, bortsett från Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, är det parti som är sämst på att redovisa åsikter om de förslag vi redovisat på webbplatsen EU i riksdagsvalet. Med tanke på att Socialdemokraterna som regeringsparti dagligen deltar i de pågående förhandlingarna i rådet, och därmed har detaljerad information om alla de förslag som nu ligger på bordet, får vi anta att denna tystnad från partiet inte beror på okunskap utan på något annat.

Maria Strömvik är Europakommentarens redaktör och biträdande föreståndare för Centrum för europaforskning vid Lunds universitet. Hon är också en av Statsvetenskapliga institutionens EU-nördar, med särskilt intresse för den historiska framväxten av EU:s globala fredsfrämjande roll och unionens relation till Nato och USA.

Co Authors :

Agnes Wiberg är projektassistent för Centrum för europaforskning. Hon har en politices kandidatexamen och är särskilt intresserad av offentlig förvaltning och flernivåstyrning. Dessutom har hon en förkärlek för skrivande och det svenska språket.