Detta är det sjunde inlägget i vår serie om hur svårt det är för väljaren att veta hur riksdagspartierna förhåller sig till de frågor de kommer att besluta om i Bryssel ifall de bildar regering efter valet. De två senaste inläggen har handlat om Moderaterna och Socialdemokraterna, nu har det blivit dags för Sverigedemokraterna.
Sverigedemokraterna (SD) är tydliga på en EU-relaterad punkt: de gillar inte EU och vill att Sverige ska lämna unionen. Men om SD skulle vara med och bilda regering efter valet kommer partiet vara med och besluta om en lång rad frågor i Bryssel som förefaller vara helt i samklang med vad SD vill åstadkomma i Sverige. Känner Sverigedemokraterna så pass stor motvilja mot EU att de till och med skulle rösta nej till en politik som går i linje med vad de vill åstadkomma? Det har vi inte hittat något svar på.
Det här hade kunnat bli ett mycket kort blogginlägg. När vi i våras gick igenom partiernas syn på ett 50-tal beslut som den nya regeringen kommer att vara med och fatta i Bryssel var Sverigedemokraterna det enda parti som inte antydde en enda åsikt om en enda av frågorna. På SD:s webbplats nämndes EU endast i förbigående och då med det klara, korta och koncisa beskedet att Sverige bör lämna EU.
Till skillnad från de stora medierna inklusive public service – som alla valt att acceptera SD:s agenda och enbart ställer frågor om ett eventuellt ”Swexit” i partiutfrågningar och valkompasser trots att inga andra partier driver frågan – tycker vi att det finns betydligt mer intressanta frågor som kunde ställas till Sverigedemokraterna.
Låt oss leka med den (än så länge) ganska osannolika tanken att Sverigedemokraterna skulle ingå i en ny regering efter valet. Övriga partier, med ett halvt undantag för Vänsterpartiet, vill inte lämna EU. Det innebär att den enda valutgången som möjligen skulle kunna aktualisera ett Swexit under nästa mandatperiod är att Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna tillsammans dels får mer än 50% av rösterna, dels bildar regering tillsammans. Och oddsen för den utgången måste väl ändå vara astronomiskt höga?
Vi kan alltså känna oss säkra på att det inte blir något svenskt utträde ur EU under de kommande fyra åren. Så vad vill SD göra under tiden? Besluten kommer att fattas i Bryssel oavsett om ett SD i regeringsställning har en åsikt eller inte. Vill SD lämna walk-over till övriga EU-länder (som då kommer att besluta vad som ska gälla även i Sverige), eller vill SD i alla fall under tiden vara med och bestämma vad EU ska och inte ska göra? Den väljare som funderar på detta får inga besked från SD.
Sverigedemokraterna lyfter i valrörelsen fram fyra frågor som särskilt viktiga för partiet. Den första är en seriös migrationspolitik. SD vill ”hålla organiserad brottslighet, människohandel och terrorism borta” från Sverige. Föga förvånande är detta en åsikt som delas av de allra flesta människor, oavsett land. För att lättare komma åt den organiserade brottligheten, som ofta är gränsöverskridande och därmed i det närmaste omöjlig att lösa inom nationsgränserna, har EU-kommissionen nu föreslagit att unionens polisiära samarbete bör stärkas. Om SD kommer att ingå i en regering, kommer partiet då att rösta emot detta när det blir dags för beslut i Bryssel? Är det bra eller dåligt att EU-länderna gemensamt tar hårdare tag för att motverka den organiserade brottsligheten?
Under samma programpunkt skriver SD också att partiet vill ”möjliggöra för fler att återvända till sina hemländer.” Det verkar dock också övriga EU-länder vilja, och kommissionen har därför lagt fram förslag på hur EU:s politik för återvändande ska bli mer effektiv. Är Sverigedemokraterna emot detta?
Den andra hjärtefrågan för Sverigedemokraterna handlar om att landet ska hålla samman i enlighet med svenska traditioner och mot extremism. De enda konkreta traditionerna som nämns är dock ”demokrati och jämställdhet” och det framgår inte vad som är speciellt svenskt med just dessa. Fördraget om Europeiska unionen inleds ju till exempel med orden “Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter.”
Samtidigt sker just nu en nedmontering av demokratin i Polen som EU-kommissionen är djupt bekymrad över. Det verkar dock inte bekymra Sverigedemokraterna. Om vi tittar på hur SD:s ledamöter har agerat i Europaparlamentet (resolution B0119/2018) kan vi notera att de har röstat emot kommissionens försök att påverka den polska regeringen. Ska vi tolka det som att SD är emot demokrati i Polen men för demokrati i Sverige? Eller ska vi tolka det som att det är helt OK att tumma på demokratiska principer till priset av att slippa ett beslut i Bryssel? Skulle samma logik i så fall även gälla i Sverige ifall SD skulle bilda regering?
Den tredje favoritfrågan hos SD är att Sverige ska ha en välfärd värd namnet. ”Svensk välfärd ska prioritera svenska medborgare” skriver partiet. Men vad göra ifall dessa prioriterade medborgare hotas av gränsöverskridande epidemier? EU-kommissionen vill nu förbättra arbetet med att begränsa spridandet av epidemier och sjukdomar. Är SD emot detta, även om problemen drabbar svenska medborgare?
Under samma rubrik påpekar SD att äldre ska få “en pension som det på riktigt går att leva på.” När nu EU-kommissionen vill uppmuntra medlemsländerna att åstadkomma just det, bland annat genom skattesubventionerat pensionssparande, är SD då för eller emot?
Den fjärde och sista favoritfrågan hos SD är ett tryggt samhälle. Bland annat vill SD att utländska medborgare som begår brott i Sverige ska utvisas. Nu lägger sig EU förvisso inte i vem som utvisas från Sverige, men EU-kommissionen vill i ett avseende gå längre; även utländska medborgare från icke-medlemsländer som redan fått inreseförbud från något annat EU-land, ska få det svårare att komma in och gömma sig i t ex Sverige. Ska vi tro att detta är ett förslag som faller SD på läpparna, eller ska samma princip gälla här som med Polen? Hellre acceptera några utomeuropeiska illegala invandrare eller kriminella i Sverige än att EU lägger sig i frågan?
När vi nu den 9 september ska välja vår svenska lagstiftare i Bryssel får vi konstatera att Sverigedemokraterna utan tvekan är det minst regeringsfähiga partiet, i alla fall om vi bedömer utifrån väljarens möjligheter att veta vad SD i regeringsställning kommer att driva som den svenska linjen. Om media, och särskilt public service, hade ställt dessa frågor, istället för att enbart låta SD tala om Swexit (och be övriga partier kommentera det), hade kanske väljaren fått lite mer klarhet?
Maria Strömvik är Europakommentarens redaktör och biträdande föreståndare för Centrum för europaforskning vid Lunds universitet. Hon är också en av Statsvetenskapliga institutionens EU-nördar, med särskilt intresse för den historiska framväxten av EU:s globala fredsfrämjande roll och unionens relation till Nato och USA.