EU i riksdagsvalet: Vänsterpartiet

Foto: Jessica Segerberg, Vänsterpartiet

Detta är det åttonde och sista inlägget i vår serie om hur svårt det är för väljaren att veta hur riksdagspartierna förhåller sig till de frågor de kommer att besluta om i Bryssel ifall de bildar regering efter valet. De två senaste inläggen har handlat om Socialdemokraterna och Sverigedemokraternanu avslutar vi serien med Vänsterpartiet.


Vänsterpartiet (V) lyfter i valdebatten bland annat upp frågor om klimat, arbetstrygghet, ett rättvist skattesystem, och en human asylpolitik. Men vad tycker partiet om de beslut som ska fattas i Bryssel inom just dessa områden? Precis som de flesta andra partier väljer Vänsterpartiet att inte signalera några åsikter om dessa och övriga kommande beslut på EU-nivån, trots att det är nu på söndag som väljarna ska utse den svenska lagstiftaren i Bryssel.

Vi försökte ta ett brett grepp när vi gick igenom alla partiers (brist på) information om hur de ställer sig till beslut som de kommer att fatta i EU:s ministerråd om de bildar regering efter valet tog. Vi utgick inte från de frågor som partierna själva eventuellt lyfte fram, utan valde ut ett 50-tal beslutsom vi vet ska fattas inom EU – inom alla politikområden – för att illustrera problemet.

Vänsterpartiet har aldrig varit några anhängare av EU-medlemskapet, men har vid flera tillfällen lagt sitt EU-motstånd i malpåse, eller som nu pausat sitt krav på utträde. Jämfört med Sverigedemokraterna har Vänsterpartiet också en mer konstruktivt formulerad relation till unionen; V konstaterar att ”[s]å länge vi är medlemmar kommer vi att arbeta inom EU för våra politiska mål.”

Men, vilka politiska mål är det egentligen som Vänsterpartiet vill arbeta för? V kritiserar förvisso EU för att ”prioritera den inre marknadens intressen framför miljön, arbetsrätten, folkhälsan och konsumentintressena.” Men vad partiet i stället tycker borde göras inom dessa angivna områden framgår inte.

I vår genomgång av Vänsterpartiets webbplats kunde vi inte hitta någon tydlig information alls om partiets preferenser i en enda fråga i vårt urval. Det var enbart inom ett politikområde, EU:s migrationspolitik, som Vänsterpartiet redovisade en vag åsikt. Den är dock så pass svepande formulerad (se nedan) att det blir svårt för väljaren att dra några egentliga slutsatser om de frågor som nu diskuteras mellan EU-länderna.

Från vårt urval av frågor som de nya regeringspartierna kommer att besluta om i Bryssel kan vi som exempel lyfta fram några kommande beslut som handlar om social trygghet. Är V till exempel positivt inställda till förslaget att stärka arbetstagares möjligheter att få bättre och tydligare information om sina rättigheter genom inrättandet av en arbetsmyndighet, som dessutom ska kunna underlätta lösningar vid tvister om omstruktureringar av företag som rör flera EU-länder?

Inom samma område saknar vi också besked om hur partiet ställer sig till förslaget om mer flexibla arbetsformer för barnföräldrar? Vi kan inte heller hitta några indikationer om hur partiet ställer sig till tydligare krav på att arbetsplatser ska bli bättre på att öka tillgängligheten för funktionshindrade. Inte heller ser vi något om partiets syn på förslaget om att bättre skydda sociala rättigheterför de som flyttar inom Europa.

Inom migrationsområdet skriver Vänsterpartiet att ”EU-länderna måste ta ett större samlat ansvar för mottagandet av människor på flykt.” Men vad betyder det för de förslag som ligger på bordet? Är EU-länderna hjälpta av en gemensam asylbyrå? Behövs gemensamma regler för asylsökandes levandsförhållanden? Och innefattar det ”samlade ansvaret” som V vill se också ett standardiserat regelverk för asylbedömning för alla EU-länder?

Om partiet själva får välja åsikter då?

Om vi vänder på frågan, och tittar på de ”svenska” valfrågor partiet prioriterar ser vi på samma sätt att länkarna till de beslut som ska fattas i Bryssel helt saknas.

Vänsterpartiet vill t ex se ett rättvist skattesystem, genom att bland annat höja skatterna för de allra rikaste, se till att pensionärer, sjukskrivna och arbetslösa människor har samma skattesats som de som arbetar, samt sätta stopp för skattesmitare och avancerad skatteplanering.

Inom skatteområdet har EU-kommissionen nu lagt fram ett förslag som syftar till att täcka de största kryphålen i den digitala beskattningen inom EU, genom att bland annat säkerställa att vinster ska registreras och beskattas där företag, genom sina digitala kanaler, har som störst interaktion med användarna. Dessa förslag är ju steg i arbetet mot en rättvisare beskattning, så vad tycker Vänsterpartiet om det?

Ett annat skatterelaterat förslag som EU:s ministerråd snart ska besluta om är t ex hårdare tag mot momsbedrägerier. Vad säger V om detta?

På Vänsterpartiets valplattform driver partiet även frågor som att prioritera klimatmål före vinstintressen, stärka arbetstryggheten för unga, kvinnor och utländskt födda, samt värna om asylrätten och arbeta mot en mer human asylpolitik. Vad tycker då Vänsterpartiet om det förslag som EU-kommissionen nu har lagt fram om att låta en rad olika sociala, politiska och miljörelaterade kriterier ligga till grund för hur det regionala utvecklingsstödet ska fördelas? Förslaget skulle innebära att inte bara ekonomiska behov blir avgörande för hur mycket pengar som går till olika regioner, utan att en prioritering skulle göras till förmån för särskilt miljömedvetna regioner, regioner som tar emot många asylsökande och regioner som arbetar aktivt för att minska ungdomsarbetslösheten.

Precis som när det gäller övriga partier (med ett visst undantag för Liberalerna) kan vi slutligen konstatera att Vänsterpartiet i stort sett helt undviker att ge väljarna besked om hur de vill utforma EU framöver. Det innebär att även en röst på Vänsterpartiet är en blank röst för alla de beslut som den kommande regeringen ska fatta i EU:s ministerråd.

Med detta avslutar vi serien om partiernas brist på besked om EU-relaterade frågor, och gör det med en liten prognos: När det blir dags för val till Europaparlamentet nästa vår kommer många i medierna (om vi ska döma av tidigare val till parlamentet) påpeka att det är ganska ointressant att rösta till Europaparlamentet eftersom parlamentet inte har lika stort inflytande som ministerrådet över EU:s politik. Kom därför ihåg att det är nu på söndag vi väljer våra representanter i ministerrådet och att riksdagsvalet kanske i ännu högre grad än valet till Europaparlamentet är ett EU-val – även om media just nu har glömt bort sin egen analys.

Maria Strömvik är Europakommentarens redaktör och biträdande föreståndare för Centrum för europaforskning vid Lunds universitet. Hon är också en av Statsvetenskapliga institutionens EU-nördar, med särskilt intresse för den historiska framväxten av EU:s globala fredsfrämjande roll och unionens relation till Nato och USA.

Co Authors :

Agnes Wiberg är projektassistent för Centrum för europaforskning. Hon har en politices kandidatexamen och är särskilt intresserad av offentlig förvaltning och flernivåstyrning. Dessutom har hon en förkärlek för skrivande och det svenska språket.