Ungas valdeltagande kommer att öka

Klimataktivister hängde en banner utanför Universitetsbiblioteket i Lund, 18 april 2019. Foto: Anamaria Dutceac Segesten.

I dag oroar sig många för att den yngre generationen saknar politiskt intresse och engagemang. Opinionstrenderna pekar dock åt andra hållet. Både i EU som helhet och i Sverige är dagens unga politiskt medvetna och kan förväntas komma och rösta i högre utsträckning i EP-valet 2019. Detta beror framför allt på två faktorer: Brexiteffekten och klimatfrågan.

De tre senaste Eurobarometerundersökningarna om ungas politiska aktiviteter, gjorda på beställning av den Europeiska kommissionen, visar att antalet unga väljare som utnyttjar sin rösträtt långsamt och stadigt har ökat på alla politiska nivåer. 

I undersökningarna definieras unga som individer mellan 15 och 30 år. Frågan som ställdes var: har du röstat i något politiskt val under de senaste tre åren? Resultaten nedan inkluderar lokala, regionala och nationella val, men inte val till Europaparlamentet, och visar andelen som svarade ja av alla de som var gamla nog att rösta.

Källor: Flash Eurobarometer nr 375, 408 och 455

Diagrammet visar att Sverige följer den övergripande EU-tendensen mot ett gradvis växande engagemang bland unga väljare, även om de svenska nivåerna ligger något under det europeiska genomsnittet. Undantaget är 2014, då betydligt fler svenska ungdomar (hela 33 procentenheter fler än året innan) svarade att de hade röstat i något nationellt, regionalt eller lokalt val. 

Förklaringen till detta är att 2014 var ett så kallat supervalår, med val till Europaparlamentet i maj och val till riksdagen i september. Med anledning av det kunde valrörelserna i de båda valen haka in i varandra, och generera större medietäckning och utökad mobilisering. 

Statistiska centralbyråns rapport om valdeltagande i Europaparlamentsvalen 2009 och 2014 visar på en liknande ökning mellan de valen. Ålderskategorin 18-29 år utmärker sig särskilt, med en ökning på 7 procentenheter, liksom nästa ålderskategori, 30-49 år, som också ökar med 7 procentenheter. 

Källa: SCB

Vi vet att valdeltagande i allmänhet kan bero på många faktorer. Exempelvis tenderar de som har högre utbildning att vara mer politiskt informerade, mer engagerade och att rösta oftare i jämförelse med de som enbart har gymnasie- eller yrkesutbildning. Det finns också könsskillnader: i SCB-undersökningen om EP-och riksdagsvalen 2014 visade det sig att valdeltagandet hos yngre kvinnor är 4 procentenheter högre än för yngre män. Andra faktorer som spelar roll, oavsett ålder, är sysselsättning (arbetslösa röstar i mindre utsträckning än de som har ett jobb), inkomst (de med lägre inkomster röstar i mindre utsträckning än de välbärgade), och födelseplats (utrikesfödda svenskar har haft lägre valdeltagande än medborgare födda i landet).

Det är framför allt två argument som talar för att valdeltagandet i EP-valet 2019 kommer att öka. Det första är Brexiteffekten. Denna effekt består av en tredelad utveckling: EU är nu mer debatterat och politiserat, EU uppfattas i högre utsträckning som viktigt i vardagen och därtill är EU mer synligt. Eftersom kriser och ifrågasättande ökar politisering kan vi anta att Brexitdebatten har ökat politiseringen av EU. Lite överraskande bidrar diskussionen kring Brexit, som en variant av diskursen kring euroskepsis, till en mer europeiserad offentlighet även i Sverige. 

Brexitdebatten i Storbritannien har illustrerat för resterande delar av EU att det finns tydliga fördelar med EU-medlemskapet. Stödet för EU har ökat i hela Europa enligt Parlemetern i september 2018. Hela 68 procent av EU:s medborgare, den högsta siffran sedan 1983, uppger att de tror att deras land har haft fördelar av att vara medlem i EU. Dessutom säger 62 procent av EU-medborgarna att medlemskapet i unionen för något gott med sig, vilket är den högsta andelen på 25 år.  

Även andra mått visar att unionen har ökat i popularitet. 66 procent av de europeiska respondenterna skulle exempelvis rösta för att deras land ska förbli medlem i EU (en majoritet i alla medlemsstaterna). Och eftersom de unga brukar vara mer pro-europeiska i sina åsikter är Brexiteffekten sannolikt starkare för dem. 


När det gäller avsikten att delta i EP-valet 2019 ligger Sverige bland de topp tre länderna, enligt Parlemetern. Bara 14 procent av alla svenskar har bestämt sig för att inte rösta i valet maj, medan EU-genomsnittet är det dubbla. Och en ny YouGovundersökning gjort på beställning av European Council for Foreign Relations (ECFR) visar att i Sverige har 34 procent av medborgarna i åldern 18-24 bestämt sig att rösta den här gången.


Källa: ECFR. Bilden visar svar från personer som angav 9 eller 10 av max 10 på en skala i frågan om de ska rösta i Europaparlamentsvalet 2019

Ytterligare en anledning till varför valdeltagandet i EP-valet 2019 förväntas öka är klimatfrågan. En färsk opinionsundersökning från maj 2019 gjord för Aftonbladet visar att klimatfrågan är den viktigaste frågan för 47% av svenskarna i Europaparlamentsvalet. Dessutom anses EU-samarbetet vara viktigast för att lösa miljöfrågorna. 

Källa: Aftonbladet.

Den 15-åriga svenska klimataktivisten Greta Thunbergs popularitet bland unga i Sverige såväl som i hela Europa är ett bevis på hur viktig miljön är för den yngre generationen. Mycket tyder på att EU och klimatlösningarna hänger ihop i svenskarnas mentala bild. Dessutom är klimatet den viktigaste frågan för de unga (73 procent av tjejerna och 53 procent av killarna) enligt en Novusundersökning gjord åt Sveriges Radio P3, vilket medför att det yngre segmentet av befolkningen troligtvis i högre grad än förut kommer att utnyttja sin rösträtt under EP-valet 2019.

Co Authors :