Mer än 200 000 EU-medborgare är fast utanför EU på grund av Coronaviruset. Av dessa är över 1 400 danskar och förmodligen betydligt fler svenskar. Att hjälpa medborgare i nöd och i slutändan föra dem tillbaka till sina hemländer är medlemsstaternas ansvar och kompetens. Men genom EU kan medlemsstaterna också använda ett gemensamt program. Hittills har 14 länder valt att använda den så kallade civilskyddsmekanismen och över 2 300 EU-medborgare på detta sätt fått hjälp att flyga hem. De senaste dagarna har de gemensamma ansträngningarna förstärkts, men de försvåras nu av att många länder stänger sina gränser
Enligt en inventering från Tænketanken EUROPA har 14 medlemsländer använt EU:s civilskyddsmekanism för att skicka flygplan till olika destinationer för att hämta hem medborgare. I skrivande stund (27 mars 2020) har EU hjälpt 2 303 EU-medborgare genom användning av mekanismen. Ytterligare 80 avgångar planeras. Dessutom har EU – inte minst genom utrikesminister Josep Borrell – satt press på ett antal länder för att underlätta hemtransporter organiserade av nationella regeringar.
Vad är civilskyddsmekanismen?
Sedan 2001 har EU:s civilskyddsmekanism (UCPM) aktiverats över 330 gånger på uppmaning av en eller flera medlemsstater. Det hände till exempel i samband med ebolautbrottet i Västafrika år 2014 och jordbävningen i Albanien år 2019.
Syftet med civilskyddsmekanismen är att länder som inte kan hantera en krissituation ensamma kan dra nytta av EU-gemenskapen. Mekanismen kan också användas för att samordna insatser mellan alla EU-länder om alla drabbas.
När en medlemsstat begär stöd är det EU:s centrum för samordning av katastrofberedskap (ERCC), under EU:s utrikestjänst, som organiserar samarbetet – även med tredjelandsregeringar och andra EU-huvudstäder. EU-kommissionen kan medfinansiera upp till 75 procent av kostnaden när mekanismen aktiveras.
År 2019 stärktes den gemensamma civila krishanteringen i EU med inrättandet av en gemensam europeisk reserv (rescEU Reserve), som inkluderar helikoptrar, läkare etc.
Civilskyddsmekanismen och Corona
I slutet av januari 2020, när många EU-medborgare satt fast i Wuhan i Kina, aktiverade Frankrike UCPM för att ta hem sina medborgare. I det första planet fanns 146 fransmän, i det andra 64 fransmän och 135 andra EU-medborgare inklusive 10 danskar.
Som visas i tabellen nedan har sex länder sedan dess aktiverat UCPM och tagit hem medborgare med flyg. Dessa inkluderar Lettland, Belgien, Österrike, Storbritannien, Italien och Tyskland. På alla flygningar har också andra länders EU-medborgare och tredjelandsmedborgare funnits ombord.
Förutom de tio danskarna som återvände från Wuhan fanns det en dansk medborgare på flyget från Marocko den 17 februari. Det fanns också ungefär 12 svenskar ombord på planet från Wuhan den 2 februari och en svensk på planet från Wuhan den 21 februari. Två svenskar följde med planet från Marocko den 17 februari. Tre svenskar var ombord på planet från Oakland den 11 mars och fyra svenskar var med på en flygning från Tunisien den 20 mars.
Enligt kommissionen fanns det, den 25 mars, planer på ytterligare 80 flyg för att hämta hem EU-medborgare. De länder som har begärt hjälp nu är Luxemburg, Lettland, Belgien, Österrike, Storbritannien, Italien, Tyskland, Frankrike, Tjeckien, Polen, Litauen, Portugal, Spanien och Nederländerna. Totalt har därmed 14 länder aktiverat UCPM.
Alla avgångar registreras i en gemensam databas, CECIS (Common Emergency Communication and Information System). Det gör att medborgare från andra EU-länder kan komma med flyg om det finns extra utrymme. Varje dag organiserar EU:s kriscentrum en videokonferens med medlemsstaterna.
Förutom de flygplan som har organiserats genom UCPM har många medlemsstater också själva ansvarat för hemtagningen. Enligt den tyska tidningen Frankfurter Allgemeine har det tyska utrikesdepartementet tagit hem 120 000 tyska medborgare – antingen genom användning av kommersiella företag eller i ökande utsträckning genom att chartra flygplan.
Inför EU:s utrikesministermöte den 23 mars sa den tyska utrikesministern Heiko Maas (SPD) att medlemsstaterna inte hade varit tillräckligt bra på att samordna nationella flyg under den första fasen av Corona-krisen.
”Inledningsvis började alla EU:s medlemsstater att, var för sig, ta hem sina medborgare. Nu registrerar vi våra flyg i ett europeiskt system, vilket gör det mycket effektivare. Om vi har kapacitet kommer vi att inkludera andra EU-medborgare. På samma sätt kommer tyskar att kunna återvända hem med räddningsflyg som är organiserade av andra länder. Genom att samordna kan vi få hem alla européer snabbare” sa Heiko Maas, som också uppgav att vissa flygplan initialt inte hade fyllts.
Som tabellen nedan visar har EU också ofta fungerat som en ”mellanhand” i samband med nationella hemtagningar. Detta gäller till exempel Kuwait och Iran.
”Använd EU:s muskler”
Vid videokonferensen den 23 mars diskuterade EU:s utrikesministrar ytterligare gemensamma ansträngningar för att få hem EU-medborgare. Efter mötet sa den danska utrikesministern Jeppe Kofod att ”EU måste använda sina muskler. I många av de länder vi pratar om är EU en viktig aktör och en av de största handelspartnerna. Det är därför det är viktigt för dem med en bra relation, och det är viktigt för oss att säga att de måste hjälpa oss att få hem medborgare.” Kofod poängterades också att detta är en större logistisk och diplomatisk uppgift om ett land har stängt av luftrummet och infört ett utegångsförbud.
EU:s höge representant för utrikespolitik, Josep Borrell, pekade efter mötet på tre utmaningar för den gemensamma insatsen som nu intensifieras:
- Länder stängs: Flera regioner, Asien, Latinamerika och Afrika söder om Sahara, är särskilt besvärliga. Flera länder har till exempel stängt luftrummet. Borrell påpekade att han hade varit i direktkontakt med utrikesministrarna i dessa länder.
- Européerna stigmatiseras: Europa har blivit centrum för Coronaviruset. Det gör det svårt att ta hem européer enligt Borrell, eftersom Covid-19 nu ses som en ”vit mans sjukdom.” Till exempel har spanska flygplan haft stora problem att landa i Latinamerika efter att det visade sig att landet drabbades särskilt hårt av Covid-19. Specifikt nämnde Borrell en händelse i Ecuador (Guayaquil) där den lokala borgmästaren den 19 mars hade kommenderat ut lastbilar på landningsbanan när ett spanskt plan utan passagerare var på väg att landa. Flygplanet skulle hämta 190 EU-medborgare. Enligt borgmästaren var landningstillståndet en ”kriminell handling” på grund av infektionsgraden i Spanien.
- Brist på pengar: Slutligen konstaterade Borrell också att utrikestjänsten har fått fler förfrågningar än vad det finns medel för i EU:s gemensamma krishanteringsbudget.
Efter videotoppmötet den 26 mars betonade kansler Angela Merkel att den gemensamma insatsen för att hjälpa varandras medborgare att komma hem är ett uttryck för ”europeisk solidaritet”. Vid toppmötet fanns stöd för att fortsätta verksamheten och omedelbart därefter föreslog kommissionen att mer pengar skulle avsättas till den gemensamma insatsen.
Denna text publicerades ursprungligen i en dansk version på Tænketanken EUROPA:s webbplats den 26 mars. Översättning: Maria Strömvik.
Lykke Friis er direktør for Tænketanken Europa i København. Hun er tidligere forskningschef på Dansk Udenrigspolitisk Institut og klima-, energi- og ligestillingsminister. I dag er hun også ”co-chair” for European Council on Foreign Relations (ECFR) sammen med Carl Bildt og Norbert Röttgen.