Varje dag ställs människor inför potentiellt farliga kemikalier som behöver märkas med lättförståeliga varningstecken. Ett sådant system är det globala harmoniserade systemet för klassificering och märkning av kemikalier (GHS), men trots tillgängligheten av ett globalt system har implementering varit ett ouppfyllt internationellt mål i över två decennier. EU har en viktig roll att spela för att främja och integrera en säker hantering av kemikalier över hela världen och i oktober 2020 antog Europeiska kommissionen en ny kemikaliestrategi för hållbarhet. Strategin syftar till att öka skyddet för människors hälsa och miljön mot farliga kemikalier och har potential att påverka situationen positivt i EU:s grannländer och bli del av EU:s framtida handelsavtal med andra stater.

Många olyckor och sjukdomar orsakade av kemikalier inträffar varje dag. Internationella arbetsorganisationen (ILO) uppskattar att farliga ämnen orsakar mer än 650 000 dödsfall per år. Samtidigt förväntas den globala produktionen av kemikalier fördubblas till år 2030. Mycket av den ökningen kommer ske i utvecklingsländer och övergångsekonomier. EU är beroende av stora mängder mat och andra produkter som importeras från dessa länder som kan innehålla farliga kemikalier. För att framgångsrikt öka skyddet för människors hälsa och miljön mot farliga kemikalier inom de europeiska gränserna måste EU alltså inte bara förespråka en säkrare kemikaliehantering inom sina gränser utan också globalt.

Den globala styrningen av kemikalier är extremt fragmenterad och standarder varierar mycket mellan länder. Ett exempel på detta är implementeringsgapet i det globala harmoniserade systemet för klassificering och märkning av kemikalier (GHS).

Svårigheten i att tillämpa ett effektivt märkningssystem kommer från att det måste förstås av människor i alla åldrar, som använder olika språk och alfabet och tillhör olika sociala förhållanden. Alla ställs dagligen inför produkter som innehåller potentiellt farliga kemikalier: från bekämpningsmedel och rengöringskemikalier till färger och kosmetika. En sund hantering av kemikalier börjar därför med att utveckla ett system genom vilka kemiska faror identifieras och kommuniceras till alla potentiellt exponerade. Med tanke på den omfattande globala handeln med kemikalier kan endast ett internationellt harmoniserat system för klassificering och märkning av kemikalier säkerställa att konsekvent och lämplig information om kemikaliefaror finns tillgänglig globalt.

Ett sådant system kan även utgöra grunden för att etablera infrastrukturen för att kontrollera kemiska exponeringar och skydda människor och miljön. Sådan infrastruktur saknas idag i många länder, och även om betydande framsteg har gjorts för att införa GHS över hela världen, har det ännu inte genomförts i 118 länder. Studier har visat att nyckelfaktorer bakom att GHS inte implementerats är bristen på ekonomiskt stöd och kapacitet att reglera kemikaliehanteringen. Studier visar även att politisk vilja hjälper till att övervinna sådana begränsningar och att regionala ekonomiska organisationer som EU har makten att förstärka denna vilja. Till exempel har ambitioner att ansluta sig till EU varit en viktig drivkraft för att ge det politiska stöd som krävs för att genomföra GHS i bland annat Albanien, Georgien samt Bosnien och Hercegovina.

EU kan spela en betydande roll för att främja en mer hållbar kemikaliehantering över hela världen då kemikaliepolitiken i EU har global betydelse genom flera olika kanaler. Det är till exempel obestridligt att EU redan har en av de mest omfattande och skyddande bestämmelserna för kemikalier världen över. Även om mycket återstår att göra och förbättra, är det välkänt att EU-förordningar som REACH har fungerat som en modell för reformer för kemikaliehantering runt om i världen (t ex Korea, Japan, Kina och Malaysia). REACH inspirerade också den senaste reformen av US Toxic Substances Control Act (TSCA) som undertecknades i amerikansk lag i juni år 2016.

EU kan också spela en ledande roll genom internationell handel. Många regeringar erkänner alltmer behovet av att se till att handelsavtalen återspeglar miljöhänsyn för att nå övergripande miljömål och nå acceptans hos allmänheten. Förekomsten av miljöbestämmelser i regionala handelsavtal har ökat både när det gäller antal och variation. Dessa bestämmelser är alltmer långtgående och kan täcka frågor som reglering av farligt avfall, avskogning och skydd av fiskbestånd.

En viktig faktor som bidrar till den ökade omfattningen av miljöbestämmelser är att en del länder (som EU) har utökat sina politiska mandat för att även inkludera bestämmelser för hur multilaterala miljöavtal ska följas i de regionala handelsavtal som de är inblandade i. Detta gör att andra länder måste följa samma väg. Till exempel ges det rättsliga mandatet för att inkludera miljöbestämmelser i EU:s regionala handelsavtal i EU-fördraget som definierar hållbar utveckling som en övergripande princip som styr EU:s interna och externa åtgärder. Dessutom anges uttryckligen i artikel 11 i EU-fördraget att miljöskyddskraven måste integreras i definitionen och genomförandet av EU:s politik och verksamhet, särskilt i syfte att främja en hållbar utveckling.

Klassificering och harmonisering av kemikalier i enlighet med GHS är ett perfekt exempel på vinn-vinn-förhållandet mellan handel och miljö. Det leder inte bara till ökad handel genom ökad överenstämmelse i informationskrav och minskade transaktionskostnader utan också förbättrat skydd för människors hälsa och miljön. Än så länge nämns GHS bara i några ganska nyligen internationella handelsavtal, varav de flesta involverar EU. Till exempel EU:s senaste handelsavtal med Japan och Storbritannien (i samband med brexit). Detta blir förhoppningsvis standarden för alla framtida EU-handelsförhandlingar, oavsett om det gäller stater som har implementerat GHS eller inte.
GHS har stor potential som en förebyggande strategi inom kemikaliehantering samt ett verktyg för spridning av riskinformation. Global GHS-implementering har varit ett internationellt mål i mer än två decennier! Ändå är implementeringen av GHS fortfarande ofullständig och betydande ledarskap kommer att behövas för att skapa den politiska viljan att helt stänga GHS-implementeringsgapet. EU har en viktig roll att spela för att främja och integrera en säker hantering av kemikalier över hela världen och införandet av klassificeringssystem som GHS kan föra oss ett steg närmare hållbarhet.